28 januari 2020

Skolans ledarskap – en komplicerad historia

Att styra en skola är svårare än att styra ett företag. Det menar Stephan Rapp, professor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap vid Linnéuniversitetet.

-Det går inte att jämföra med ett företag men samtidigt lever skolorna, precis som företagen, på en konkurrensutsatt marknad.

Skolans styrkedja går från staten, via beslut i riksdag och regering ner till varje enskild lärare. Däremellan finns en skolchef och en rektor som har ett stort ansvar för att undervisningen ska bli framgångsrik.

I Sverige är skolan ett hett politiskt ämne. PISA-undersökningarna blir slagträ i den politiska debatten, menar Stephan Rapp som hävdar att det inte är skolan som är den mest avgörande faktorn för hur eleverna lyckas

– Avgörande är i vilket hem barnet växer upp och det är inget som skolan kan påverka. Men skolan har fått uppdraget att kompensera för de olika förutsättningar som barn har och ska ge varje elev stöd och hjälp efter dennes behov.

Det är här det pedagogiska ledarskapet kommer in i bilden, och framför allt hur skolchef och rektor lyckas att leda sin skolas lärare och skapa en framgångsrik skola. Stephan Rapp har några svar som forskning inom området visar:

– Signifikant för framgångsrika skolor är att lärarna har en gemensam uppfattning om vilket uppdrag skolan har, man samarbetare, har tillit till varandra, ger varandra stöd och delar sina erfarenheter.

Kontinuitet och stabilitet i skolans organisation har också betydelse. I framgångsrika skolor stannar rektorerna under ganska lång tid.

I mindre framgångsrika skolor saknas samarbete och kollegialt stöd, varje lärare jobbar enskilt i sin klass och skolan genomgår oftare omorganisationer och byter oftare rektor.

Stephan Rapp hänvisar i sin forskning bl a till forskarkollegan Katarina Ståhlkrantz och hennes bok Att organisera för skolframgång.

Boken finns bl a att köpa hos Adlibris och Bokus.

Mer om forskning och utbildning för ledare i skolans värld hittar du här.

X