14 maj 2021

Marina Jogmark – forskar kring samhällsentreprenörskap

Andra forskaren i vår artikelserie om forskarna i Centrum för Ledarskap i Småland är Marina Jogmark.

Marina är universitetslektor inom området företagsekonomi, inriktning samhällsentreprenörskap. I den här artikelserien populariserar vi forskningen och gör nedslag i de enskilda forskarnas områden.

Vem är Marina Jogmark och vad gör du på Linnéuniversitetet?

– Jag är lektor på Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet och arbetar särskilt med ett utbildningsprogram som heter Entreprenörskap, hållbarhet och social förändring. Vi har internationella studenter från världens alla hörn, som är intresserade av hållbarhet i förändring ur ett entreprenörskaps perspektiv. Det är inom det området jag forskar.

Vad heter ditt specifika forskningsområde?

– Mitt forskningsområde finns under ämnet företagsekonomi, men området som jag tittar på heter entreprenörskap och social förändring.
Jag studerar hur människors initiativ bidrar till samhällelig förändring, det vill säga samhällsentreprenörskap.
Jag började med att läsa samhällsvetenskap, sociologi och fördjupade mig sedan i forskarutbildningen i industriell ekonomi. Disputerade vid Blekinge Tekniska Högskola, och efter det sökte jag mig till en miljö på Linnéuniversitetet som fokuserar på de frågorna Därefter fick jag så ett uppdämt behov av att titta mer på det sociala och relationer mellan människor, och jobbar nu inom ramen för kunskapsplattformen Entreprenörskap, social förändring, och har gjort det sedan 2018.

Hur skulle du förklara ditt forskningsområde för någon som inte förstår?

– En samhällsentreprenör är en person eller grupp som sätter i gång någonting, tar ett initiativ som har ett samhällsnyttigt syfte, alltså inte enbart kommersiellt eller ekonomiskt.
Det kan handla om att skapa service på landsbygden, produktion av ekologisk mat eller rättvisemärkta kläder, alltså där det finns en dimension av socialt värdeskapande.
Aktivister såsom Greta Thunberg är ett annat exempel på samhällsentreprenörskap, det har alltså inte så mycket med formen att göra, utan det kan vara en ideell förening, ett kooperativ, aktiebolag eller stiftelse, men med det de gör, ett syfte att skapa samhällsnytta.


Hur kom det sig att du fastnade för just det?

– I grund och botten handlar det om att jag är intresserad av framtiden, av relationer mellan människor. Med andra ord uttryckt är det en nyfikenhet att vilja förstå hur samhället fungerar, hur vi kan förstå relationer och förändring.
Jag fastnade för detta, då det handlar om att få vara nära människor, att kunna ta del av deras handlingskraft, idérikedom och se hur de här entreprenörerna har förmågan att föreställa sig en framtid och medskapa till någon slags förändring som ännu inte finns.
Det är himla spännande.

 

Varför är det viktigt att forska inom ämnet samhällsentreprenörskap?

Från ett kritiskt perspektiv, vilket jag sysslar mycket med, så handlar om att frigöra sig från invanda föreställningar, eftersom vi har ganska många ideologier omkring oss om vad som är entreprenörskap och vad som räknas som en innovation samt vad utveckling är.
Från mitt perspektiv handlar det om att skapa en inkluderande berättelse kring vad entreprenörskap är.

Det viktigt att forska kring detta för att blottlägga maktförhållanden som finns och belysa dem för att i förlängningen kunna bidra till någon slags förändring eller frigörelse. Inom forskningen kallar man att det är emancipatoriskt, alltså ett frigörande syfte.

 

Har du något särskilt projekt som du har följt som har varit extra intressant?

– Jag deltar i ett forskningsprojekt nu, som har koppling till ledarskap och entreprenörskap i Småland. Syftet där är att jag tittar på entreprenörskap på landsbygden och hur olika entreprenörer eller initiativtagare där, det är inte nödvändigtvis så att man ser sig som en entreprenör, men likväl kan man ta ett initiativ till nyskapande eller förändring.
Där tittar jag på hur det går till på landsbygden i termer av socioekonomisk omställning, som vi kallar det. Med det menas sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet och hur de är sammanlänkade.

Jag och mina kollegor i det projektet intervjuar olika personer som tagit entreprenöriella initiativ för att utveckla lokalsamhället. Jag träffat personer inom samhällets olika sektorer och tittar på hur de har utvecklat samarbetsformer. Det är ganska så nya kombinationer av organisering, för de vill åstadkomma förändring i sitt lokalsamhälle. Det kan handla om service, att den sista butiken stänger igen och lanthandel saknas, och hur man då går samman och bildar ett aktiebolag och startar en butik tillsammans.
Det vi vill se i det här projektet är vilka värderingar, alltså om det är sociala, ekologiska eller kommersiella, alltså vad styr de här initiativen.
Individen är inte bara i fokus utan det är viktigt att se processen och organiseringen utav människor.
Entreprenörskapet blir något större än den enskilde individen, och det är spännande.

 

Varför ska man bli forskare och hur kan man attrahera unga människor att bli forskare idag?

– På ett samhälleligt plan i det stora perspektivet så handlar det om att skapa ny kunskap som bidrar och syftar till att göra världen bättre.
Det är en storslagen uppgift, men det tror jag kan locka många till att vara med och möta vår tids utmaningar.

Tittar man på akademins ideal så värnar akademin om intressen, kunskapsvärden och kunskapsideal. Det är rätt häftigt och få vara med att tänka och forska kring något som inte ska svara mot en kvartalsrapport, eller en omedelbar förväntan om tillväxt eller ökad BNP, utan man tillåts vara den viktiga kritiska rösten som har ett långsiktigt perspektiv.
Friheten i det kan locka och få upp ögonen för många. Ur ett individuellt perspektiv så är det väldigt få sammanhang och yrken där man inte bara tillåts tänka kritiskt och kreativt, utan man uppmuntras till att göra det. Att ifrågasätta och ständigt hålla sig nyfiken, genom att hitta många olika sätt att arbeta tillsammans med olika människor. Det är en otroligt stimulerande arbetsmiljö att få hålla sig nyfiken hela tiden, det blir som ett sätt att leva.

 

Hur tror du att din forskning kan komma till nytta för samhället?

– Nyttobegreppet, det beror på lite på disciplin eller kunskapstradition hur man ser på det här med nytta. Men jag ser att först och främst är det genom undervisning det kommer till nytta. Forskning, debatt eller att det publiceras i böcker, artiklar, både vetenskapliga och populärvetenskapliga, så att de når ut och blir lästa, då blir det relevant.
Sen ser jag också den omedelbara nyttan i samverkan, forskning och undervisning.

Vi skapar även kunskap tillsammans, då man kan se det som att entreprenörerna eller organisationerna, gör det de behöver med den kunskapen. De ställer frågor och drar sina slutsatser, medan vi på akademins sida skriver artiklar kring det och ställer våra frågeställningar och kommer fram till teorin.

Hela processen är gemensam och där är det ju en slags omedelbar nytta, men den är ju inte kommersiell eller ekonomisk. Men den är större enligt min mening. Den är nytta för bildning och kommer studenter, politiker och beslutsfattare till godo, i någon bemärkelse och att skapa nya förhållningssätt och förändra prioriteringar. Men det går ju inte att avläsa direkt i en resultatrapport utan i viss bemärkelse kan det handla om att sätta tidsandan lite under lupp och använda den kunskapen som kommer ur det för att mobilisera motstånd eller skapa drivkraft för förändring och utveckling. Då kan det handla om att möta klimatförändringar eller en postsanning ideologi eller andra hot mot vår frihet.
Den nyttan är det som jag orienterar mig efter.

 

X