5 mars 2021

Varför ska man forska kring ledarskap?

Först ut i vår artikelserie om forskarna i Centrum för ledarskap i Småland är Mikael Lundgren.
Mikael är lärare och forskare inom ämnesområdet företagsekonomi med inriktning organisation och ledarskap. Den mer akademiska titeln är universitetslektor, men i den här artikelserien kommer vi popularisera ämnet forskning och göra en djupdykning i var och ens område.

Vem är Mikael Lundgren och vad gör du på Linnéuniversitetet?
— Jag undervisar och utvecklar framtida ledare, framför allt studenter genom magisterprogrammet i ledarskap. Inom Centrum för ledarskap i Småland utvecklar jag även praktiker, alltså verksamma chefer och ledare. Kombinationen att möta både studenter och praktiker är något som jag tycker är väldigt givande och berikande.

Vad heter ditt specifika forskningsområde?
— Jag forskar kring ledarskap och ser mig främst som ledarskapsforskare. Problemet är att när jag säger att jag är ledarskapsforskare så låter det kanske tydligt, men det är inte det. Ledarskap är ett knepigt begrepp som används i alla möjliga sammanhang och många vill kalla sig ledare eftersom det är ett positivt laddat begrepp.

Om jag skulle positionera mig inom ämnet ledarskap så skulle jag till en utomstående säga att jag framför allt är intresserad av ledarskap som relation mellan två parter, ledare och följare. För jag ser på ledarskap ur ett relationellt perspektiv. Det är något som uppstår och utvecklas mellan två parter, och just den relationen är jag intresserad av att förstå och beskriva.

Vad gjorde att du fastnade för just ledarskap ur ett relationellt perspektiv?
— Bra fråga verkligen. Ledarskap generellt sett är fascinerande för det upplevs som något väldigt betydelsefullt och har väldigt hög status i vår värld. När man tittar närmare så är det ett fenomen som är långt ifrån självklart att förstå. Det innehåller också en rad dimensioner av personlig karaktär och personlig utveckling. Det vill säga att ledarskap är något djupt personligt eftersom det involverar en själv. Med det sagt, inte att det kommer från dig själv, men det involverar alltid människor på många olika plan, mentalt, fysiskt och moraliskt. Därför är det värt att ta på stort allvar.

Alla mellanmänskliga relationer har moraliska aspekter och ledarskap innebär alltid någon typ av påverkan, ibland med goda och ibland med onda syften. Detta fascinerar mig eftersom jag är intresserad av filosofi, moral och etik. Överhuvudtaget är mellanmänskliga relationer intressanta och ledarskap är en typ av mellanmänsklig relation. Allt detta rymmer ett antal eviga dimensioner som vi aldrig någonsin kan lära oss allt om.

Idag pratar man ofta om självledarskap, vad anser du om det?
— Jag har en väldigt tudelad inställning till begreppet, då det rent forskningsmässigt är en motsägelse. Ledarskap är en relation mellan A och B, där ena parten har större påverkan. Därav är det ett svårt begrepp att ta in, rent forskningsmässigt tycker jag det är knepigt, samtidigt som jag personligen erkänner dess betydelse.
”The art of leading others comes through the art of leading oneself” – är mottot för mitt masterprogram i ledarskap. Vilket på ett pretentiöst vis innebär att man varken har rätt eller kan leda andra om man inte har någorlunda koll på hur man hanterar sig själv.
Ingen kan känna sig själv till 100%, men självkännedom, ödmjukhet och ett visst mått av självdisciplin – alla de komponenterna ser jag som nödvändiga för att kunna verka gentemot andra i en ledande situation.
Lägger man det i definitionen självledarskap så är det väldigt betydelsefullt, men begreppsmässigt så är det förvirrande och jag hade gärna sett en annan term än just självledarskap.

Kan man lära ut ledarskap?
— Det är en knepig sak som jag brottas med ofta. Vi kan lära ut OM ledarskap, men kan man lära någon att BLI ledare?
Delvis kommer det med en personlig mognad, en del unga människor har den typen av mognad, men oftast kommer det genom en viss form av erfarenhet och livsvisdom.

Varför är det viktigt att forska inom ledarskap?
— Den korta förklaringen är att det är viktigt att forska inom ledarskap för att det har stor betydelse och vi förstår inte tillräckligt om hur ledarskap fungerar.
Min ”take” på stor betydelse är att det är tydligt att ledarskap kan användas i både goda och onda syften. Några ledarskapsforskare hävdar att ledarskap per definition är något gott, annars är det inte ledarskap, de menar att är det inte gott är det tyranni eller likande. Men ledarskap används ju även i situationer för att leda människor till att göra onda saker och själva processen är då densamma, men utgången är ofantligt olika.
Ledarskap spelar verkligen roll, i vissa situationer en ohygglig roll.

Varför ska man bli forskare och hur kan unga motiveras till att börja forska?
— Utan att prata om själva yrkesrollen, så ska man bli forskare för att man har ett genuint intresse för ett ämne, för att man hela tiden är nyfiken på och vill försöka förstå och gräva djupare i ämnet. Att man ser den resan som aldrig når sitt slut, något så intressant att man vill lägga sin karriär på det. Inte bara för att en själv blir klokare, utan vill dela kunskaperna med andra. Att ha en förmåga att hela tiden se bortom nästa krön – då ska man bli forskare.

Känner du att din forskning kommer samhället till nytta?
— Ja, främst kommer den samhället till nytta genom mina studenter. Det är något som kanske inte alla forskare skulle betona, men det är så som jag skapar impact.
Genom att jag förkovrar mig i ämnen som jag förmedlar till mina studenter som ska ut i världen och göra skillnad, ja då har jag på något vis bidragit till deras utveckling och det ser jag som mitt största uppdrag, och det är det jag brinner för mest. Just att se människor växa och blomma och ta insikter med sig ut i arbetslivet, det är där jag gör min största nytta.

X