Forskarbloggen – del 9
Personligt om ledarskapets utmaningar.
Bloggare: Magnus Forslund.
I våra undersökningar är det många som beskriver det småländska ledarskapet med uttryck som klurigt, kreativt och påhittig, lite som Emil i Lönneberga: kluriga lösningar som överraskar, ofta med en slags glimt i ögat.
Detta kopplas ofta till att det är knappa resurser som tvingar fram kreativa påhitt. Bäst och flest idéer får man inte när man har obegränsade tillgångar, utan tvärtom. Tid kan vara en sådan begränsad resurs. Många av oss verkar ha en tendens att skjuta upp saker, så deadlines är ibland viktiga för att åstadkomma något.
Ibland undrar jag dock om själv orden vi använder har en betydelse för vår förmåga. Låt mig förklara:
Vad är egentligen ett påhitt och vad är att vara påhittig? Är det samma sak som att vara kreativ eller idérik? Jag börjar allt mer tänka att det förvisso finns likheter, men att det också finns en stor skillnad. Exakt var skillnaden består i är jag lite mer oklar över. Men jag funderar…
En ledtråd kan vara uttrycket hittepå som beskrivs i en artikel i DN år 2009. Uttrycket sägs där vara något som används lite nedsättande om något – är det verkligen på riktigt? ”Nej, det är bara hittepå.”
Ett påhitt är striktare men lånar kanske ändå lite av det där ”inte på riktigt”.
Vad är då poängen med det? Jo, att göra något och kalla det för ”ett påhitt”, gör det lite mindre allvarligt, lite mer prövande, experimenterande. Ett påhitt kan man liksom dra sig ur och avfärda om det inte fungera. ”Det var ändå bara ett litet påhitt”. Det skapar en lite mer avslappnad känsla. Mindre kravfylld.
Tänk dej en grupp människor som arbetar med plastförpackningar och som får till uppgift att a) ta fram en ny innovation eller b) komma fram med ett påhitt. Blir det en skillnad i hur de tänker – och kanske framför allt – känner?
Nu menar jag inte att småländska ledare och entreprenörer medvetet tänker att de ”tar fram påhitt”. Men kanske finns det en sådan känsla som gör att de som beskriver deras verksamhet finner det naturligt att använda ordet ”påhittighet”. Mer sällan används ju till exempel ordet ”innovativa”.
Ja, jag vet inte. Det här är bara ett lite påhitt från min sida.
Detta är Magnus Forslund
Fotbollsnörd från Gotland och spelare på juniorelitnivå som inte blev proffs men väl acklimatiserad smålänning, ungdomstränare i Östers IF i Växjö och universitetslektor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet.
Magnus är expert inom ledarskaps- och organisationsutveckling. Han forskar framför allt på förändrings- och förnyelseprocesser och – förstås – hur man utvecklar idrottsorganisationer, särskilt fotboll.
Magnus arbetar med kreativ utveckling av individer, organisationer och affärer med särskilt öga för kaos, berättelser och upplevelser.
Han är initiativtagare till Centrum för ledarskap i Småland.
Följ honom på Twitter: @Magnus_Forslund
