Forskarbloggen – del 11
Personligt om ledarskapets utmaningar.
Gästbloggare: Lena Gustafsson.
Småländska ledare beskrivs ofta som ”self-made men/women”, kluriga entreprenörer som utifrån en egen idé och på sitt eget sätt bygger upp ett företag från grunden. De företag har sedan ofta gått vidare som familjeföretag i generationer, med upprätthållna traditioner och arbetssätt och en tydlig lokal förankring.
Idag ser vi en ökande andel småländska företag som byter skepnad från sin traditionella SME-profil. Generationsskifte sker inte lika självklart från förälder till barn.
Länge har det, i småländska företagarled, samtalats om svårigheter att hitta efterträdare att lämna över till. Om det förr var givet att barn ärvde föräldrars företagande ser vi nu allt oftare att den företagare som börjar se om sitt hus inför kommande pension väljer andra lösningar.
Barnen har kanske egna karriärer och inte intresse att driva vidare, företagaren lämnar över med fokus på företagets långsiktiga styrka och överlevnad.
Företaget tillförs inte sällan resurser genom att investerare stiger in och köper de starka småländska småföretagen som då blir del av en koncern eller en större enhet. Vd anställs utan koppling till ägandet och företagsledning byggs fristående från den personliga anknytningen som entreprenören har till just det här företaget på just den här platsen.
Kanske är det dags att börja fundera på vad trenden med förflyttning från personbundet entreprenörskap till professionaliserat ledarskap på makronivå gör med det småländska företagsklimatet – och i förlängningen det småländska samhället?
Det småländska ledarskapet måhända svaga punkt, att ett professionaliserat ledarskap sällan utvecklas utan chefskapet och ledningsförmågan utvecklas genom personligt erfarenhetsbyggande, framgångar och misslyckanden, stärks nu genom att systematiserade ledningssystem och professionella ledare kommer in.
Å andra sidan: om vi nu ser att det är den här vanan att pröva, ompröva, lyckas och misslyckas som ligger till grund för innovationsförmåga och modet att snabbt ställa om och pröva nya vägar – vad händer med den småländska innovationsförmågan då?
Det småländska ledarskapet beskrivs i flera av de samtal Centrum för ledarskap i Småland initierat, som tätt sammanvävt med närsamhället. Den småländska företagaren engagerar sig också i lokalsamhället – ett slags entreprenörskap i samhällets tjänst där det ter sig självklart att engagera sig i orten där arbetskraften bor och dess livsvillkor. Idrottsföreningar sponsras, samverkan utformas med skolor, hyreshus byggs och samhällsprojekt av olika slag bedrivs.
Symbiosen mellan näringsliv och samhälle ser olika ut beroende på såväl samhälle som företag, förändras det ena följer det andra med. Vilka värden i det traditionella småländska ledarskapet vill vi värna som en del av vårt gemensamma samhällsbygge och hur gör vi det?
Se där, något att fundera på över kaffet…
Lästips
Läs mer om det småländska entreprenörskapet i samhällets tjänst i boken Småländsk ledarskap – inledande betraktelser.
Detta är Lena Gustafsson
Konsult med basen mitt i djupa Småland och uppdrag både i Sverige och internationellt. Tillhör gänget av konsulter inom Centrum för ledarskap i Småland vid Linnéuniversitetet.
Certifierad coach och fil mag i psykologi med ett förflutet som förskollärare.
Passionerat intresserad av hur människor fungerar, vad som driver oss och vad som kan stå i vägen för personlig utveckling.
I det lilla småländskt röda kontoret har hon sällskap av den synnerligen förståndiga beagletiken Fia.
Följ henne på Facebook och på Twitter.