Att som konsult verka inom Centrum för ledarskap i Småland har gett hundratals timmar av intressanta samtal med småländska ledare kring hur de tänker, strävar och gör.
Lena Gustafsson, konsult i Centrum för ledarskap i Småland
I min roll blir jag både förmedlare av ny kunskap som växer fram inom centrumet och insamlare av ytterligare material att fortsätta bygga kunskap ifrån. När jag nu sitter och summerar årens inspel ser jag en bild träda fram: De intervjuade ledarna känner tydligt igen sig i modellerna vi arbetar med och uttrycker ett ”äntligen” kring att i Smålandsmodellen bli sedda och bekräftade i sitt sätt att leda och arbeta.
Man säger om smålänningar att de är snåla men i de här samtalen är det ett helt annat förhållningssätt till pengar som träder fram. Ett förhållningssätt som också går lite på tvärs med den gängse diskursen kring företagare och pengar. För den absoluta majoriteten av de företagare jag mött är tillväxt i sig och ekonomiska mål tämligen ointressant. Det betyder inte att man inte bryr sig om pengar eller att man inte vill växa.
De småländska ledarna är måna om att ha en stabil kassa och backar i praktiken inte för att växa om tillfälle ges, men tillväxt i sig utan stabilitet och säkrad lönsamhet är inte intressant. En stabil kassa ger ekonomisk trygghet men också rörelseutrymme att fatta egna beslut.
Företagarna jag mött värnar istället sin frihet att ta egna beslut
Som småföretagare räknar man inte självklart med att ha banken med sig när man vill satsa och heller inte statliga stödsystem. Företagarna jag mött värnar istället sin frihet att ta egna beslut där man anar en möjlighet. Det är framför allt i den operativa vardagen nya idéer prövas, utvecklas och förkastas. 0,5 steg som arbetssätt tycks genomgående prägla de innovativa verksamheterna och blir en förklaring till varför det nationella innovationsstödet så sällan hamnar hos de små företagen.
Innovationen är oftast kunddriven, man prövar sig fram, löser en kunds behov och sjösätter inom veckor. Så som innovationsstöd är utformade idag upplever man inte att det här arbetssättet fungerar eftersom en ansökan ska föregås av en affärsplan, eget arbete kan inte ersättas utan en konsult ska köpas in.
I de små företagen är det just den egna upparbetade kunskapen hos ägare och anställda som är grunden för de innovativa idéerna. Utvecklandet sker snabbt och i stunden. Innovationsstöden upplevs passa bättre på stora organisationers långsamma processer.
De småländska företagen finansierar sina egna innovationer och till det behöver man en god ekonomi.
Flera uttrycker en tydlig ambition att hålla företaget i ett SMF-format. Då har man överblick och kommer nära sina anställda och kan bibehålla flexibiliteten och snabbheten. Bland dem jag samtalat med finns även exempel på ledare som valt att bryta sig loss ur större företag, starta eget och aktivt eftersträva att organisera det i mindre enheter då man ser fördelar för såväl effektivitet som långsiktig hållbarhet.
I dialogerna framgår tydligt att jobbskapandet blir personligt. Ledarna är måna om att behålla sin personal av företagsekonomiska skäl eftersom det är svårt att rekrytera nytt och att lära upp. Men tungt vägande är också det personliga engagemanget i medarbetarna. Man vill inte misslyckas i att erbjuda dem arbete och försörjning. Småföretagen håller därför ofta kvar sina anställda i tuffa tider och även här nyttjar man den stabila kassa man bygger i goda tider hellre än tar ut som ägarutdelning.
Dialogerna har bidragit till att deltagarna tagit sig tid att reflektera och genom samtalet få syn på och sätta ord på det egna arbetssättet. Att spegla det i projektets teorier har flyttat akademin närmare småföretagen. Det har stärkt självkänslan i ledarskap och företagande och gjort akademin mer relevant i företagens vardag.
…en bekräftelse från akademin och en känsla av att bli sedda och tagna på allvar…
Alltför ofta har ledare i SMF tidigare upplevt att man krympt i självförtroende för att man inte gör som teoribildning byggd på logiken i storbolag föreskriver. Jag har träffat företagare som upplevt att man får skämmas lite i sitt hörn när man inte arbetar efter uttalade målbilder och visioner, samtidigt som man i generationer faktiskt framgångsrikt har arbetat utifrån antagandet att en stabil kassa, hög kvalitet och säkra jobb för de anställda ger ett sunt företag.
Mitt intryck är solklart att genom Smålandsmodellen och det arbetssätt vi valt har småföretagare fått modeller de känner igen sig i, en bekräftelse från akademin och en känsla av att bli sedda och tagna på allvar i sitt sätt att leda, driva och organisera företag.
Vi kallar den Smålandsmodellen därför att kunskapen växte fram här men den förståelse för småföretagens vardag som modellen ger är jag utifrån mina dryga 20 år som entreprenörscoach övertygad om är tillämplig i hela landet.
